Hur ligger det egentligen till från dagen då den första kolvmotorn uppkom? Hur har allt utveklats? Svaret finner du här!
En av historiens tidigaste utvecklande motor designer var J J E Lenoir under 1860-talet. I hans motor, var det bränsle som gas, från bränd kol och luft. I denna idé så förekom ingen kompression. Men denna motorn är själva grunden från dom vi har i dagens bilar och motor fordon, hans motor tändes via ett tändstift. I med det att det inte var någon toppen motor så låg verkningsgraden på cirka 5 %, och på den tiden så var inte motorn så populär, då folk inte trodde på den tekniken, så det såldes ungefär 5 000 st motorer.
Senare efter några år så började man tillverka en ny sorts motor, den här gången med kompression före antändningen. Det var Nicolaus Otto och Eugen Langen som blev hyllade efter en effekrökning på hela elva procent. Denna motor kallade man då kolv motorn, många idag vet inte hur en kolvmotor fungerar, men nästan allt motordrivet vi åker eller kör på har en kolvmotor.
En motor består av flera delar, alla dessa delar amarbetar under förbränningsprocessen och blir en motor på så sätt. Motorns delar är cylinder, vevaxel, vevstake och kolv. Det är dom mest grundläggande sakerna för en motor. Man kan säga att en motorn är en vetenskap, det tar aldrig slut på med idéer, folk försöker alltid komma på nya idéer för att få den effektivare och bättre.
Hur fungerar då den så kallade kolvmotorn? För det första så måste man ha något drivmedel, ta bensin i det här fallet i en 2-takts förgasarmotor. Bensinen färdas från tanken till förgasaren där den blandas med luft. Efter det steget så färdas färskgaserna till vevhuset ett vacuum som bildas av kolvens rörelse uppåt, så för att fylla tomrummet som kolven skapar så fylls utrymmet istället med färskgaser som sedan färdas upp genom cylinderns portar när kolven sedan pressas neråt.
När bensinen har nåt till cylindern så antänds det utav ett tändstift när kolven nästan är i sitt övre dödläge. Färskgaserna från vevhuset har nu förbränts och blir då avgaser som färdas ut genom avgasporten.
Under senare tid så kom den första fyrtaktsmotorn, som byggdes utav Otto själv. Den blev mycket populärare och såldes i över 50 000 exemplar över världen runt och används idag i olika sorters bilar. 1885 så utvecklades motorn något extremt, då den tyska mekanikern Carl Benz tillverkade den första bensindrivna bilen, det var en en tre-hjuling med en tvåtakt motor, efter det så slog Carl och Gottlied Daimler som båda var motorn ingenjörer och utvecklade bilindustrin på allvar. Så man kan säga att dom var själva grunden för den tyska bilindustrin.
Det finns många egenskaper som skiljer fyrtaktare och tvåtaktare åt. Därför så är det stora skillnader på hur dom fungerar. Dom båda består utav en vev, cylinder och en kolv. Den första skillnaden mot tvåtakt är att fyrtaktaren inte suger in bränsleblandningen av luft och bensin i vevhuset, utan här går blandningen direkt in genom topplocket till cylinderng. Topplocket på en motorn är överst som man brukar kalla motor huvudet, alltså där tändstiftet sitter. Den andra skillnaden är att det sitter så kallade ventiler i toppen på fyrktaktren som styr när och hur bränsleblandningen och avgaserna ska komma ut och in ur topplocket.
Ventilerna styrs av en kamaxel som är en rund axel med nockar som trycker till ventilerna så att dom öppnar sig. En tredje skillnad är att fyraktaren bara antänder bränsleblandningen vartannat varv på veven. Veven slår alltså ett frivarv på varje förbränningsfas. Fasen startar med att veven snurrar ett halvt varv och kolven åker ner och drar med sig luft och bensin in i cylindern. Nästa fas så snurrar veven ett halvt varv till och kolven åker uppåt och komprimerar bränsleblandningen. Strax innan kolven är som högst (övre dödläget) så antänder tändstiftet bränsleblandningen.
Nästa fas så snurrar veven ett halvvarv till, tack vare energin av den exploderande bränsleblandningen som trycker ner kolven. Sista fasen så snurrar veven ett halvvarv till och kolven trycker ut avgaserna. Sedan så börjar en ny förbränningsfas med att suga in ny bränsleblandning och cykeln upprepas.
Från den dagen då den första motorn sattes i den första fordonet, så finns det i stort sett en motor i alla fordon som rör sig fram i trafiken. Allt från bilar till gräsklippare och motorsågen så sitter det en slags motor på som är just anpassad för de den är till för. 4-takts motorn är idag den vanligaste motorn då den är överlägsen 2-taktsmotorn i bränsleekonomi och körbarhet. Men det finns också andra slags motorer än de vanliga kolvmotorerna som inte används lika mycket men finns för andra användningsområden.
Den motorn som används i dagens bilar är den berömda fyrtaktsmotorn. Men det har inte hela tiden varit det, i början utav 60-talet så fanns det både tvåtakts-bilar och fyrtakt, båda fanns parallellt, men med tiden som gick så började fyrtaktsmotorn bli effektivare i gången och var bättre på de flesta områden. Det blev fyrtaktaren som överlevde den tiden och som blev senare standard i dom ny tillverkade bilarna, som idag är våra bilar vi åker omkring på.
Mvh
//KoNG & Chifen!
